”Jag oroar mig för att jag inte är mer orolig”

Det är inne på Fabians rum som våran intervju hålls. Stämningen i hans rum är väldigt lugn när man kliver in, likaså är Fabian.

Fabian Lindblad, 19 år, kommer från en liten stad som heter Töreboda

– den största staden som är närmst är Skövde, brukar jag säga till dom som inte är därifrån, säger Fabian. Innan Dur (De ungas rätt) studerade han på naturvetenskapsprogrammet på ett gymnasium i Skövde.

Då Fabian länge velat åka till ett spansktalande land som inte är Spanien lockade kursen De ungas rätt. Under sin gymnasietid läste Fabian mycket spanska och tyckte om språket, och han kände att han ville fortsätta med spanskan efter gymnasiet. -Men sen är det mycket andra intressanta ämnen som jag fått ögonen upp för nu under kursens gång, säger Fabian

Men hur är det med nerverna nu när det börjar närma dig resan?

-Det känns bra, det enda jag oroar mig för är att få tag på en bra resväska, säger Fabian.

Att få träffa människor och höra på deras historier och hur deras liv ser ut är något Fabian ser fram emot väldigt mycket. Men också att få upptäcka naturen, då hans intresse för natur och djur är stort. Men också att få åka iväg och se något nytt.

Efter dur har Fabian funderingar på att åka till Island och rensa och filea fisk . Men sen, ännu längre fram, har han funderingar på att plugga till miljöingenjör.

Även om Fabian inte gjort någon större resa innan Dur känner han sig ändå lugn, men det finns också en stor spänning och förväntan inför resan.

-Det känns tryggt att åka i en grupp och med Gunilla som gjort detta flera gånger, säger Fabian .

skriven av Cecilia Tilli Annander

Läskigt och spännande på samma gång

Johanna har läst spanska både i grundskolan och på universitet men till slut bestämde hon sig för att ta med sig sina kunskaper ut i verkligheten. Destinationen blev Spanien. Sen dess har spanska varit något centralt i hennes vokabulär. Det var också språket som lockade henne till “De ungas rätt – Global rättvisa”. Folkhögskolan lockade också på grund av inlärningssättet, att man utan betyg kan finna större glädje och ro i lärandet, men såklart också de olika ämnen som kursen innefattar.

Med resan till Bolivia hoppas Johanna finna inspiration och kraft till att engagera sig mer i olika samhällsförändringar, eftersom en i Sverige lätt kan ta mänskliga rättigheter för givet. Genom kultur-organisationen “Albor” tycker hon det ska bli intressant att kunna se hur olika konstformer kan påverka en samhällsförändring. Att konsten kan vara något viktigare än endast något estetiskt vackert.

Framtiden ser Johanna ljust på, men hon tillägger också att hon försöker att inte tänkta längre fram än tills årets slut. Att försöka vara nöjd med det som är nu, och unna sig att jobba efter kursens slut och ha tid till att engagera sig på sin fritid. “Jag kan lära mig på andra sätt, än just i skolmiljö”, avslutar Johanna.

Skriven av Fanny Sethson

Agnes ser fram emot att komma under skinnet på landet Bolivia

Agnes Åberg är 19 år gammal och är den som är mest van vid västkustlivet på Billströmska. Hon kommer från Kungälv och på gymnasiet gick hon mediaprogrammet i Göteborg.

Agnes har många intressen och tycker om att få utlopp för sin kreativitet, exempelvis genom att fota, skriva och måla. En av anledningarna till att hon valde just den här kursen är att den innefattar dessa intressen. Dessutom är ämnen såsom global rättvisa och miljöfrågor viktiga för Agnes. Ett ämne som ligger extra varmt om hjärtat på henne är kvinnors rättigheter: “Jag tycker att det känns viktigt att kämpa för det.”

Agnes praktikplats i Bolivia är kollektivet La Casa de les Ningunos där hon också kommer bo med Cecilia. Där har de olika projekt som bland annat innefattar odlingar samt hållbar och vegetarisk mat.

Agnes visioner med resan är att inte bara vara en turist som ser allt från ett ytligt plan utan komma in på djupet och se det underliggande. “Att träffa människor och i mötet få större förståelse för den bolivianska kulturen” säger Agnes. Att komma under skinnet på landet Bolivia helt enkelt.

Skrivet av: Fabian Lindblad

Hans pappas dröm blev hans egna verklighet

Love Apelman möter mig med ett busigt leende när vi sätter oss ner inför intervjun, vilket ger mig en trygg känsla att vi kommer ha ett trevligt samtal. Love är 19 år och kommer från Bromma, väster om Stockholm. Han läste tidigare samhällsvetenskap på gymnasiet och kom sedan direkt till Billströmska folkhögskolan efter sommaren, där han nu läser “De ungas rätt – global rättvisa”. Det är nu bara en dryg vecka tills Love sitter på planet mot Bolivia, vilket är huvudfokuset med den ettåriga kursen.

Love förklarar att han under slutet på sin gymnasietid upplevde oro och förvirring inför sin framtid. Det var på hans pappas rådgivning som Love sökte sig in på folkhogskolor.nu och skrev in ord han hade som intresse av att plugga, exempelvis “Demokrati” och “Mänskliga rättigheter”. Folkhögskolelivet har varit en dröm hans pappa alltid haft kärt men aldrig själv fått uppleva och skrattande säger Love, “nu lever han den genom mig.”

Det har dock inte förblivit bara en dröm hans pappa hade utan ett levnadssätt och studieklimat Love själv uppskattar. Trots att han kom hit utan mycket förväntningar känner Love sig positivt överraskad inför sitt egna folkhögskoleliv. Gemenskapen, det varierade levnadssättet, de kulturella inslagen och all ny kunskapen framhäver han som det bästa med sin tid på Billströmska folkhögskolan, så här långt.

I frågan vad han ser mest fram emot och vad som känns mest utmanande inför resan svarar Love liknande. Det kulturella utbytet intresserar och fascinerar honom. Träffa människor och se olika former av engagemang i en värld så olik hans egna värdesätter Love högt, samt alla nya perspektiven det kommer ge. Men det är även den kulturella anpassningen och intensiteten i det nya livet han ser som mest utmanande.

Skriven av Amelia Wiberg